Det många kanske inte vet är att den svenska lapphunden är nog den äldsta rasen vi har. Det är nästintill ett kulturarv och vår nationalras.

Historia

Rasen avlades fram av samerna som behövde den för att valla renar, jaga och vakta. Den förekommer i Svenska kennelkubbens första stambok från slutet av 1900-talet där den har registreringsnummer 1. Man ville bevara rasen till varje pris och även den dåvarande kungen gav bidrag till arbetet. Lapphunden har avlats fram för att vara allsidig och trogen. Nutidens genforskning har kommit fram till att den svenska lapphunden har unik DNA som sträcker sig tillbaka till de första vargkorsningarna för flera hundra år sedan.

Utseende 

En svensk lapphund är vacker, robust och ser tålig ut. Lapphunden ska ha svart, lurvig och lättskött päls som skyddar mot väder och vind samt temperaturskillnader. Några enstaka vita fläckar kring tassar och bröst är ok enligt rasstandard. Den behöver endast någon genomkamning i månaden och även ut bad ska pälsen vara doftfri. Pälsen faller i tussar är enstaka hår, så under fällning är det fortfarande väldig lätt att hålla rent i hemmet. Det är en mellanstor hund där hanar har en mankhöjd på 45-51 cm och tikar 40-46 cm. Vikten är 16-20 för hanar och 14-16 för tikar.

Egenskaper

Den svenska lapphunden är som sagt allsidig och har lika lätt att bli aktiv som att koppla av. Den ska vara social och orädd. Rasen kräver en aktiv vardag då den är i behov av mycket motion. Den är en duktig spårhund och utmärkt att ha med sig på jakt på rådjur och vildsvin. Den har tendens till vakt men mycket lätt att komma överens med andra djur och barnkär. Lapphunden är ofta endast sällskapshund vilket den trivs ypperligt med såvida man möter dess motionsbehov. Den är lättlärd och vill alltid vara dig till lags. Rasen lever länge, 12-14 år och håller sig pigga långt upp i åldern. Rasen har god hälsa men det förekommer höftledsdysplasi och ska gentestas för ögonsjukdomen PRCD PRA innan avel.